Aerobicdöden och utomhustrenden

Det var aerobic som räddade mig från ett stillasittande vuxenliv. Under gymnasietiden, på estetiska programmet med inriktning dans, insåg jag att jag inte kommer att bli en dansare. Då började jag så smått att träna aerobic och step på Gerdahallen i Lund. Upptäckte att det var ju lite likt dans, hur kul som helst och dessutom jobbigt.

Några år efter studenten utbildade jag mig till instruktör på Gerdahallen, började med ett pass i veckan, vikarierade på desto fler. Aerobic och step blev ännu roligare! Efter tre år på folkhälsovetenskapliga programmet på Malmö högskola jobbade jag heltid på Gerdahallen och hade, om jag minns rätt, fyra klasser i veckan. Plus två yogaklasser. Mitt liv var uppfyllt av denna träning.

Så flyttade jag till Stockholm, 2007. Här var inte klasserna lika bra tyckte jag, varken på Eriksdalsbadet där jag först tränade eller på Sats. Visst fanns där en och annan bra instruktör men kvaliteten var ojämn. Och det var inte så kul att gå tillbaka till att bara vara vanlig tränande. Jag började helt enkelt träna annat. Spinning till exempel, som jag först avskydde.

Nu har jag insett att min väg bort från aerobic stämmer väl överens med hur den allmänna trenden ser ut. Till hösten kommer inte Sats att ha kvar några aerobic- eller stepklasser, förutom dansvarianterna. Allt mer sällan hör man talas om folk som tränar aerobic, åtminstone i Stockholm.

Det pågår hela tiden olika träningstrender. Många kortlivade (slidemattan, känguruskorna, piloxing, jukari fit to flex osv). Också finns det trender som blir mer långlivade, som aerobic, yoga och crossfit, som jag tror kommer finnas med ett tag till. Det som jag tror blir långlivat är sådant som kan utövas av många, är enkelt att ta till sig, kan varieras mycket och som går att anpassa till olika nivåer.

Det som jag verkligen tycker har exploderat de senaste åren är det här:

UtegymUtomhusträning i alla dess former. Löpning såklart. Men framför allt har annan utomhusträning kommit stort. Det byggs utegym här och var, och det är ofta mycket folk på Eriksdals utegym när jag går eller springer förbi. Det tränas militärträning, som Nordic Military Training, och stenåldersträning. Sats kör crosstraining utomhus. Flera av mina kompisar som är instruktörer kör pass utomhus och det finns diverse företag som satsar på utomhusklasser. Friskis och svettis var minsann före sin tid med sin utomhusgympa, som fortfarande är populär.

Det här med utomhusträning borde jag nog pröva på lite mer. Kanske blir min nya grej? Åtminstone kan jag tänka mig att träna ute mer på sommarhalvåret, för på vintern är det inte en chans att jag svettas utomhus. Det blir också intressant att se hur länge den här trenden håller i sig.

Laddar för intervaller

bildNu har jag laddat ner appen Ultra timer och skapat ett intervallpass på ca 23 minuter enligt det upplägg som Lofsan körde med oss. För nu är det mindre än tre månader till Tjejlidingöloppet, min första tävling i min Tjejklassiker. Så nu måste det bli lite ordning och reda med den här löpningen, framför allt behöver jag faktiskt springa två gånger i veckan. Ett intervall- eller backpass och ett distanspass tänker jag.

Också läser jag Martina Haags bok ”Heja, heja!”. Om hon som var en plufsig, otränad fyrabarnsmamma kan börja springa och till slut springa ett marathon så kan väl jag klara att träna mig till ett Tjejlidingölopp.

Jag måste bara bli av med träningsvärken från gårdagens crosstraining på Sats. Har ont typ överallt och känner mig nästan sjuk. Så blir det i princip varje gång jag tränar crosstraining. Kan inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt.